Fakta

Fakta om stamning

Stamning är en diagnos som finns med i den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-10-SE).

Stamning kännetecknas av svårigheter att komma framåt i talet, trots att personen vet vad hon eller han vill säga. Vanliga symptom är blockeringar eller upprepningar av ljud, stavelser eller ord. Många har problem med att starta talet. Ofta stammar barnet mer på vissa ljud och ord. Ibland är stamningen förknippad med muskelspänning eller medrörelser, särskilt i käke, mun och ögon.

Cirka 1 procent av den vuxna befolkningen stammar och det är fler män än kvinnor. Stamning börjar oftast i 2-5 årsåldern, men försvinner igen hos många barn. Om man stammar i ungdomsåren är det troligt att man stammar mer eller mindre även som vuxen. Många lär sig att leva med stamningen och upplever att stamningsproblemet minskar med åren.

Vad beror stamning på?

Stamningens nyckfullhet har skapat många myter om vad stamning beror på. Forskarna är inte heller helt eniga om orsakerna till stamning. De flesta är dock överens om att det finns flera faktorer som samverkar när det gäller stamningens uppkomst och utveckling.

Forskningen tyder på att stamning har en neurobiologisk grundorsak. En viss läggning för stamning kan ärvas. En förklaring till stamning kan vara att hjärnans styrning av talet är instabil, vilket ger en tendens till avbrott i talet. Psykologiska och sociala faktorer, till exempel den stammande personens och omgivningens reaktioner, kan påverka stamningens utveckling. Personer som stammar är inte mer nervösa än andra människor. Men stamning kan göra en stammande person nervös i vissa talsituationer.

Nyckfull stamning

En stammande person stammar inte hela tiden. Plötsligt stammar man och lika plötsligt kan talet flyta igen. Stamningen varierar ofta i perioder. Man stammar oftast inte när man sjunger, talar i kör eller pratar för sig själv. Stamningen kan också öka när man till exempel ska tala i telefon eller börja prata när det är ens tur. Nyckfullheten runt stamning kan skapa en talrädsla och osäkerhet i vissa situationer. Stamning kan leda till att man undviker situationer som känns obehagliga, exempelvis att ringa telefonsamtal, tala inför människor eller handla över disk. Stamning kan leda till att man undviker att prata och därmed uppfattas som blyg och tystlåten. Några döljer också sin stamning genom att byta ut vissa ord eller undvika talsituationer. Det finns personer som går igenom större delen av livet utan att någon har uppmärksammat stamningen.

Stamning upplevs mycket olika från person till person. Många tänker ständigt på stamningen, medan andra är mindre bekymrade. Några stammar lite men upplever det ändå som ett stort problem. Andra pratar på och stammar utan att känna större problem.

 

Informationsfilm

Se även denna trevliga och lättförståelig informationsfilm om stamning och relevant program vid Uppsala universitet. Filmen belyser vad vetenskapen idag vet om stamning och vilka program som är relevanta. Filmen kan med fördel användas på mässor och i samband med föreläsningar. 

Texter hämtade från stamning.se

Läs mer om